världens ljupaste inlägg

Det är ganska intressant hur mycket man får se när man jobbar med barn.
Till exempel att barn är ganska elaka varelser, nu menar jag inte att alla barn är elaka men
dom gör eller säger ofta saker som dom inte kan reflektera över hur ont det gör!
Och alla dessa stackars osäkra barn som bara hänger på och är glada om dom får vara med.

Jag trivdes personligen inte alls i grundskolan under många tillfällen när jag var liten,
just på att barn kan vara så fruktansvärt onda, jag blev inte alls mobbad, var bra vän med i princip alla i min klass. Och hela historien tänker jag inte gå in på här :P Men jag minns hundra dagar när man fejkade sjuka bara för att få vara hemma, för man ville inte gå till skolan med den där stora klumpen i magen som verkade fylla upp hela huset. Fan tänk vad barn står ut med, vilken tyst ångest dom går och bär på! Givetvis älskade jag skolan till och från också, så är det väl med alla barn antar jag!
Och som tur väl var världens bästa människa, Jasmine, på min gata när jag kom hem från skolan som ändå gjorde att jag hade världens absolut bästa uppväxt! Vi bråkade fan aldrig, och innan vi flytta från Tingsryd var det en hög år jag nästan spenderade mer tid hemma i hennes hus än i mitt, min mamma klagade på att vi aldrig var hos mig haha. Var jag än var, var hon med, och vice verca. Vi satt verkligen ihop. Jag saknar fortfarande att bara springa från hus till hus och sätta sig i källaren och spela Age of Empires ^^ Jag önskar att alla barn kunde få ha en sån vän, så mycket bättre världen skulle se ut då, och gladare!
Jasmine du kommer alltid vara en enormt stor del av mitt liv och ha en gigantisk plats hos mig <3
Haha nu lät det som hon var död, det är hon allså verkligen inte! Hon ska ha en bebis snaaaaart! galet! Tiden går helt sjukt fort!